Efter två matcher i VM kan Jukka Jalonen andas ut.
Det fanns två stora frågetecken inför turneringen och han har fått positiva besked om båda.
Har lejonen en förstacenter?
Det rådde en viss tvekan om fjolårets fjärdecenter Petri Kontiola skulle hålla som etta i vår. Efter två matcher är det lätt att andas ut och konstatera att lejonen inte bara har en förstacenter som håller måttet. Man har en av VM:s hittills bästa spelare. Kontiola har visat upp ett fantastiskt spel. Tillsammans med Juhamatti Aaltonen och Janne Pesonen har han hållit lekstuga i motståndarzonen. Kontiola har smått otroliga 3+2 på två matcher och förstakedjan har fixat lejonens samtliga mål i turneringen – förutom förlängningsmålet mot Tyskland.
Har lejonen en tillräckligt bra målvakt?
Joni Ortio spelade första matchen, Antti Raanta den andra. Efter Raantas magiska insats kan man lätt konstatera att lejonen knappast kommer att falla på målvaktsspelet i den här turneringen. Raanta var säkerheten själv, räddade alla tänkbara och otänkbara skott och såg ut att njuta av varje sekund. Pluspoäng för att han log och såg glad ut då han intervjuades. Det är inte många finländska VM-spelare som prövat på det.
Jukka Jalonen meddelade på torsdagen att Joni Ortio vaktar målet i VM-öppningen mot Tyskland på fredag.
Valet av Ortio har förstås mötts av kommentarer både för och mot valet. Det finns de som hellre sett Ässätmålvakten Antti Raanta mellan stolparna mot Tyskland. Raanta spelade en magisk vår då han förde sitt Ässät till ett sensationellt FM-ligaguld och han valdes både till grundseriens och slutspelets bästa spelare. Han var också den enskilt största orsaken till att Ässät steg från 12:e plats till mästare på tre månader.
Ändå tycker jag det är 100 procent rätt av Jalonen att välja Ortio till den första matchen.
• Ortio har erfarenhet av landslaget från de senaste 15 månaderna, Raanta har inte spelat en enda match i lejondressen.
• Ortio har hållit en bra standard i landslaget och varit stabil hela våren, Raanta är ett frågetecken på den här nivån.
• Ortio kan Jalonens och lejonens spelsystem utan och innan. Han vet hur backarna ska reagera på olika situationer, han vet hur han ska göra med pucken i varje enskild händelse på planen. Han behöver inte tänka efter vad han ska göra om det kommer ett motanfall med tre motståndare mot två eller en. Hos Raanta sitter inte den kunskapen i ryggmärgen. Han måste tänka efter bråkdelen av en sekund för att minnas hur man kommit överens om att målvakt och backar spelar de olika situationerna. De bråkdelarna kan i ett VM vara skillnaden mellan seger och förlust.
Jag förstår de som vill se Raanta mellan stolparna. Han kunde bjuda på en hjältesaga utan like om han spikade igen målet i VM på samma sätt som han gjorde i FM-ligan. Och Raanta kommer säkert att få sin chans, med stor sannolikhet redan i lördagens match mot Slovakien. Men i en öppningsmatch i hemma-VM i ett lag som saknar rutinkan man inte ta risker utan det gäller att köra med så säkra kort som möjligt.
Därför valde Jalonen Ortio framför Raanta. För att ge lejonen en viss trygghet i en ytterst viktig första match.
En centerbesättning som knappt håller EHT-klass, en backdito som inte alls hängde med i helgens turnering i Tjeckien och en klar brist på utpräglade målskyttar. Det ser minst sagt mörkt ut inför VM på hemmaplan.
Då Jukka Jalonen på söndagen presenterade sin VM-trupp var överraskningarna många.
Målvaktsposten ser bra ut. Trots att Joni Ortio, Antti Raanta och Atte Engren är oskrivna kort i VM-sammanhang år jag rätt säker på att lejonen inte kommer att falla på målvaktsspelet i VM.
I backbesättningen finns det ett par överraskningar. Hur är det möjligt att sami Lepistö rymdes med i laget och Mikko Mäenpää lämnades utanför. Mäenpää var inte speciellt bra i EHT-turneringen i Tjeckien men Lepistö har inte visat upp något alls i vårens matcher. I VM för ett par år sedan hörde han till de svagaste länkarna i laget.
Ossi Väänänen och Ilari Melart tillför fysisk tuffhet medan Tuukka Mäntylä ska bli intressant att se i landslaget.
Melart och Väänänen delade förresten taxi från flygfältet till Hartwall Areena då landslaget landat på söndagkväll.
I anfallet ser läget riktigt dystert ut.
Petri Kontiola, Ville Viitaluoma, Juha-Pekka Hytönen, Miika Lahti och Jarno Koskiranta. Låter det som en centerkvintett i ett topplag i VM? Tänkte väl det. Jag undrar om Finland någonsin tidigare haft en så svag centerbesättning i ett VM. Det offensiva kunnandet är minst sagt begränsat och det kommer att synas mot de bättre lagen.
Vem ska göra målen? Det finns inte allt för många utpräglade målskyttar i truppen. Sakari Salminen, Niklas Hagman, Janne Pesonen och Juhamatti Aaltonen måste producera framåt.
Hur Jalonen resonerar då han lämnar Oskar Osala och Ville Nieminen utanför VM-truppen är svårt att förstå. Osala är stor stark och en bättre version av Marko Anttila som av någon anledning är med i VM. Nieminen är en otroligt mångsidig spelare som kan användas i vilken roll som helst. Han är dessutom en stor ledare och han vet vad som krävs för att vinna stora matcher.
VM riskerar att bli en verklig pina för lejonen.
Men samtidigt är det bra att minnas hur det gick i FM-ligaslutspelet. Det var inte många som trodde på Ässät då slutspelet körde i gång. Björneborglaget hade en glödhet målvakt, en medioker backbesättning och ett anfallsmaterial med stora brister.
Låter det bekant? För Ässäts del slutade säsongen i guldfest. Hur går det för lejonen?
Förbundet vill förstärka Juntti-stämpeln
Publicerad: 20/04 11:58Med bara knapp två veckor till hockey-VM ser läget mörkt ut på flera olika plan.
Jukka Jalonen ser ut att få ett av alla tiders sämsta landslag till sitt förfogande för turneringen på hemmaplan. Och inte nog med det. Dessutom har man på ishockeyförbundet valt att skämma ut Finland enligt konstens alla regler.
Att välja Samppa Linna feat. Timo Jutila – Ny rillataan viimeiseen asti till officiell VM-låt är både skamligt och billigt. Klicka nedan för att höra låten och se musikvideon.
Låten är dålig, ”artisten” är en påhittad rollfigur ur ett av huvudsamarbetspartnernas sketchprogram (MTV3, Putous) och det hela känns mycket billigt och plastigt. Allt tycks vara till salu. Normalt brukar man ha en känd inhemsk artists musik som VM-låt. Men för Kalervo Kummola & Co tycks inget vara omöjligt.
Valet av låten visar klart och tydligt att hockeyförbundet gärna behåller ”juntti”-stämpeln som rätt starkt förknippad med landslaget. Samppa Linna, Timo Jutila och Ny rillataan passar bra in i ekvationen Karjala, fula peruker, lustiga glasögon och packade åskådare som tyvärr allt mer tagit över på läktarna då landslaget spelar.
Är hockeyn het i Helsingfors?
Publicerad: 15/04 17:37På tisdag inleds biljettförsäljningen till Vinterklassikern 2014. Matchen spelas den 1 mars och tanken var säkert att hockeyboomen skulle vara total i huvudstaden just nu.
Att släppa biljetterna dagen efter den första FM-ligafinalen var säkert en idé som verkade strålande då man bestämde sig för datumet. Jokerit skulle ju enligt de egna planerna ha spelat den första matchen på hemmais och gjort mycket reklam för biljettförsälningen under matchen.
Fansen, som kvällen innan hade fått se sitt lag ta ett första steg mot guldet, kastat sig över datorerna på morgonen för att få biljetter till matchen om drygt 10 månader.
Sedan kom djupdykningen mot Lukko som förstörde allt.
Hockeyn har sällan känts så iskall i Helsingfors som för tillfället och det är mycket möjligt att det inte blir någon större rusning till biljettkassan i dag.
HIFK ser äntligen ut som HIFK
Publicerad: 25/03 23:40Vilken fantastisk slutspelsserie som är på gång mellan Tappara och HIFK. Det spelas precis den sortens hockey som vårens matcher ska vara. De två senaste drabbningarna har hållit enormt hög klass.
Därför väcks frågan: Varför har HIFK inte spelat på det här sättet tidigare i vår?
I den två senaste matcherna, speciellt den som spelades i Ishallen på måndag, har laget varit ytterst aggressivt, tacklat i varje tänkbart läge, kört tacklingarna till slut varje gång, hållit ett högt tempo, försvarat sig själva och lagkamraterna och visat känslor på planen. Intensiteten i matcherna har varit hög, båda lagens spelare har bjudit på sig själva och ingen har vikt ner sig en tum.
Siim Liivik har visat en fantastisk inställning då han kört på allt och alla som har Tapparaskjorta på sig på planen.
Man kan tycka vad man vill om Joël Perrault, men det är frågan om en lagspelare av rang. Han har försvarat sina lagkamrater, senast på måndagen gav han sig på Niclas Lucenius som satte en klubba i fötterna på målvakten Joni Ortio efter slutsummern.
Toni Söderholm och Mikko Kurvinen tvekade inte en stund att ta en rond med Ville Nieminen och också övriga spelare såg till att Tapparaspelarna fick veta vem som bestämmer i ishallen.
Allt detta tyder på att lagsammanhållningen är bra och att alla drar åt samma håll.
HIFK:s första seger i kvartsfinalserien mot Tappara kom på ett så HIFK-aktigt sätt som en seger bara kan komma.
Laget spelade oerhört fysiskt, målen trycktes in med våld från närhåll, man såg till att de Tapparaspelare som ville in framför Joni Ortios mål snabbt låg på isen och efter matchen ställde man till med ett mindre möte.
Hbl:s fotograf Leif Weckström fångade det som hände efter slutsummer bra på sin bild:
Som sagt. Då man sett hur HIFK spelat de senaste matcherna undrar man varför den totala förändringen man sett inte skett tidigare.
En sak är säker. Fortsättningen på onsdag blir minst sagt intressant. Efter avslutningen på måndag kan vad som helst hända i Tammerfors.
Raimo Summanen har äntligen fått HIFK att spela som HIFK.
En liten tanke: Hur skulle matchserien se ut i fall HIFK hade ett fungerande powerplay?
Tappara, Kilpeläinen och oväntade hjältar
Publicerad: 22/03 00:48Kvartsfinalserierna är i full gång och man kan börja dra några slutsatser med tanke på resten av säsongen.
Tappara är största favoriten
Jukka Rautakorpi, Tappara, ett starkt spelarmaterial och en tillåtande domarlinje. Den kombinationen leder långt i slutspelet. Jag sade i januari att jag tror att Tappara vinner guld i vår. Den tron har förstärkts under de senaste dagarna. Laget har allt som krävs för att gå hela vägen.
Jokerits målvaktsproblem
Eero Kilpeläinen är enligt min mening inte en målvakt man vill ha i sitt lag i ett slutspel. Jokeritmålvakten är på tok för ojämn och släpper in enkla mål med jämna mellanrum och det är något man inte har råd med i slutspelet. I den andra matchen i Raumo var han riktigt svag och släppte in några billiga puckar. Ska Jokerit falla på svagt målvaktsspel i vår?
Storstjärnor
Ässätmålvakten Antti Raanta har fortsatt där han slutade i grundserien och släppt in bara ett mål på två matcher mot KalPa. Ässät leder med 2–0 i matcher och ser ut att vara på väg mot semifinal.
Justin Azevedo är en fantastisk spelare att se. Den småväxta Lukkocentern stod för 3+1 i segermatchen mot Jokerit.
Oväntade matchvinnare
Varje vår kliver nya spelare fram och spelar en större roll än man är vana att se dem i. Vårens slutspelsinledning utgör inget undantag. HPK:s Teemu Rautiainen sköt två mål då JYP föll på torsdagen, Semir Ben-Amor har nätat i Jokerits båda matcher och är poängbäst i laget, HIFK:s Siim Liivik visar igen att han är att räkna med i slutspelet.
Några frågetecken
Det finns fortfarande några saker vi inte fått svar på i slutspelet. Kommer domarna att hitta en jämn och bra linje? Hittills har det varit svårt att se en röd tråd. Håller Tapparamålvakten Juha Metsola i slutspelet? Hittills har han inte testats på allvar. Kommer HIFK att ta en enda seger i kvartsfinalserien mot Tappara? För tillfället ser det inte så ut.
Söderholm den största hjälten i Villmanstrand
Publicerad: 16/03 03:17Toni Söderholm stod för den mest respektingivande insatsen i ishallen i Villmanstrand på fredagskvällen.
Då domarna Stefan Fonselius och Aleksi Rantala blåst av spelet efter att Thomas Nykopp tappat balansen och Antti Bruun dragits med i HIFK-spelarens fall och landat på motståndaren åkte Söderholm, i egenskap av lagkapten, fram till domarna. Vad som hände sedan är smått otroligt.
Så här skriver SaiPa-backen Jere Pulli på twitter:
Blir det större än så här?
Söderholm visar varför han hör till de mera populära och respekterade spelarna i ligan.
Man kan inte annat än lyfta på hatten för honom.
Efter matchen ställde jag honom frågan vad han tyckte om situationen då Bruun åkte i duschen.
– Jag har en klar åsikt om det var värt det straffet men jag vill inte kommentera det, löd svaret.
Han ville alltså inte ta ställning till det hela efter matchen. Stort också det.
Att 5+20 minuters utvisning för en olycka i rinken var justitiemord håller de flesta med om.
Nykopp tappar balansen och drar med sig Bruun i fallet. Men tack vare FM-ligastyrelsens ryggradslösa agerande i fallet Markus Nordlund–Ville Peltonen är domarna livrädda då en spelare blir liggande på planen och visar för säkerhets skull ut den andra parten.
Visst kan det hända att Söderholm också har ett eget intresse i att säga som han gör åt domaren. Han själv eller någon av hans lagkamrater kan när som helst vara i samma situation som Bruun och då vill HIFK-backen inte se en 5+20 minuters utvisning. Men det gör inte hans agerande mindre bra. (tillagt 16.3 kl. 13.21).
Slutet närmar sig för HIFK
Publicerad: 15/03 00:48HIFK:s säsong tar rätt sannolikt slut på fredag i Villmanstrand.
Efter ännu en usel insats på hemmaplan där man var det klart sämre laget än SaiPa står man nu med ryggen mot väggen. Förlust på fredagen och säsongen är slut, seger och den förlängs åtminstone till söndag.
Det finns många saker som talar för att det blir en ny förlust och att HIFK:s säsong tar slut innan slutspelet ens kört i gång på allvar. Flera saker stämmer inte i HIFK:s spel för tillfället och det är saker som inte går att reparera över en natt.
1. Gammalt och långsamt
Det är länge sedan man sett ett lag som är så långsamt på skridskorna som HIFK. Det finns inte många spelare i truppen som kan kallas för snabba på skridskorna. Eero Somervuori och Toni Leinonen är de enda som är i den kategorin och det syns på planen. Laget hänger inte med då SaiPa-spelarna sätter fart och då HIFK får pucken klarar man inte av att skapa anfall där man är tre mot två eller två mot en eftersom SaiPa-spelarna enkelt åker i kapp HIFK:arna. Ett stort problem för rödtröjorna är att många av nyckelspelarna börjar vara allt för gamla. Taktiken att efter mittlinjen slänga pucken djupt in i motståndarzonen och jaga i kapp fungerar inte speciellt bra då motståndaren varje gång hinner först till pucken.
2. Individuella misstag
HIFK-spelarna verkar spela med lite för stort självförtroende. Alla tre SaiPa-mål i den första matchen kom efter horribla individuella misstag.
Mika Hannula tappade pucken i anfallszon och SaiPa kom åt att kontra in 0-1.
Corey Elkins såg redan kontringen framför sig då han försökte lyfta pucken förbi en SaiPa-back vid defensiv blålinje. I stället för att enkelt lyfta ut pucken då HIFK:s utvisning tog slut valde han att göra det som såg snyggt ut. Resultatet var att SaiPa kunde smälla in 2-2 från närhåll.
Ilari Melart gick nonchalant efter en studsande puck till hörnet, missbedömde situationen, såg pucken studsa över klubbladet och kunde från närhåll se motståndarna avgöra matchen i förlängning.
3. Underpresterande spelare
Det finns allt för många spelare i laget som inte når upp till den nivå som krävs för deras tilltänkta roller. Förutom att laget för tillfället helt saknar en förstakedja är många av de spelare som ska fylla de rollerna helt enkelt för dåliga.
Joël Perrault har inte många rätt för tillfället. Hans passningar saknar klass, han är svag i närkamperna, han hänger inte med i tempot och tillför inte laget något.
Ilari Melart verkar ha tappat mycket av sitt spel de senaste veckorna. Han placerar sig fel, dräller med pucken och är inte alls det defensiva och offensiva hotet han var i vintras.
Kimmo Kuhta, Siim Liivik, Roope Talaja, Joakim Eriksson, Mika Hannula, Corey Elkins, Eero Somervuori, Mikko Jokela, Ville Varakas, Martti Järventie, Kyle Klubertanz och Arttu Luttinen var gråa och intetsägande i den första SaiPa-matchen.
Om man ska försöka hitta något positivt i HIFK:s spel i torsdagens match så är det nog Joni Ortios spel i målet. Utan honom hade SaiPa vunnit matchen redan på ordinariespeltid. Också Toni Söderholms mål förtjänar beröm. Söderholm visade vad vilja betyder då han trampade mot SaiPa-målet med 84 kg Tommi Jokinen på ryggen från halva plan. HIFK-backen visade att man kan göra mål på genombrott trots att han inte är snabbast på planen. Iiro Pakarinen ska också ha beröm för att han var en av de bästa i laget trots att han varit borta i två månader på grund av en vristskada. Men att han är en av de bättre skridskoåkarna i laget visar hur illa ställt läget är.
På fredag sätter jag mig på eftermiddagen i bilen och kör till Villmanstrand för att följa med det som med stor sannolikhet är säsongens sista match för HIFK.
Intressant sista omgång – intressanta slutspelspar
Publicerad: 10/03 23:43Med en omgång kvar av grundserien i FM-ligan är läget i tabellen minst sagt intressant. Flera lag har verkliga ödesmatcher på programmet då den sista omgången spelas på tisdag.
Så här ser tabellen ut efter 59 omgångar:
Här är sista omgångens matcher och vad som står på spel i dem:
Blues–KalPa
Blues har bara äran att spela för och laget vill säkert avsluta en tung säsong med att bjuda supportrarna på en sista hemmaseger. För KalPa kan en förlust bli mycket kostsam eftersom det kan betyda att laget faller ner under det övre slutspelsstrecket och tvingas spela den första slutspelsomgången.
Tips: Blues avslutar den tunga säsongen med seger.
HIFK–Ilves
HIFK kan med seger, om antingen HPK eller KalPa eller båda blir utan poäng i sina sista matcher sluta på sjätte- eller femteplats i tabellen. Vinner rödtröjorna sin sista grundseriematch slutar laget som sämst sjua i grundserien och möter inte Jokerit i en eventuell kvartsfinalserie. För Ilves fungerar matchen som en sista uppladdning för kvalmatcherna.
Tips: HIFK slår till slut Ilves efter stora problem.
Jokerit–HPK
Jokerit har redan säkrat grundseriesegern och har inget att spela för. För HPK står en direkt kvartsfinalplats på spel. Kammar laget noll poäng i Hartwallarenan, något man brukar göra, är risken stor att HIFK och/eller Kärpät tar sig förbi i tabellen. En poäng räcker för en plats bland de sex främsta. Laget kan sluta på 5–8 plats i tabellen.
Tips: Jokerit har inga som helst problem med HPK som inte kan spela i arenan.
Kärpät–JYP
Kärpät kan, via seger och hjälp av andra lag, klättra upp bland de sex främsta och undvika den första slutspelsomgången medan JYP fortfarande krigar om andraplatsen i ligan.
Tips: JYP slår Kärpät i förlängning.
Lukko–SaiPa
Lukko har säkrat sin plats i slutspelets första omgång och kan spela rätt avslappnat. Laget slutar antingen 9 eller 10. För SaiPa räcker en poäng för att säkra en plats i slutspelet och också med noll poäng går laget till slutspel om Pelicans inte tar tre poäng borta mot Tappara.
Tips: Lukko slår SaiPa som räddas av Tappara.
Tappara–Pelicans
Tappara siktar på att behålla andraplatsen och få en kvartsfinalmotståndare som spelat en slutspelsomgång medan Pelicans behöver tre poäng och hjälp av Lukko för att säsongens inte ska ta slut.
Tips: Tappara avslutar grundserien med klar hemmaseger.
TPS–Ässät
TPS är i samma läge som Blues då laget möter Ässät på hemmaplan. Björneborgarna slutar atingen trea eller fyra i tabellen och får inleda kvartsfinalerna på hemmaplan.
Tips: Ässät vinner på ordinarie speltid.
Det betyder att slutspelsparen blir minst sagt intressanta med några verkliga godbitar.
Första omgången:
HPK–SaiPa
Kärpät–Lukko.
Kvartsfinaler:
Jokerit–Kärpät/Lukko/SaiPa
Tappara–HPK/Kärpät/Lukko
JYP–KalPa
Ässät–HIFK
