Powerplay

Alla tiders fiasko. Så kan man sammanfatta Jokerits säsong. Hjallis Harkimo och Jari Kurri byggde ligahistoriens dyraste lag som till slut fick nöja sig med en niondeplats.

Samtidigt kan man också konstatera att Jokerit fick precis det man förtjänade. Dåliga ledare, dåliga tränare och dåliga spelare. Då är resultatet just så uselt att man åker ut innan slutspelet kört i gång på allvar.

Att allt inte stod rätt till i Jokerit kunde man se hela säsongen. Det dysfunktionella läget underströks ytterligare då tränaren Tomek Valtonen passade på att kritisera sina spelare, deras inställning, klubbledningens lagbygge och lagets sammansättning och stämning direkt efter att säsongen tog slut.

Tänään oli vähän jotain, mutta sellaista feikkaamistahan se oli. Ei puhallettu missään nimessä yhteen hiileen. Tuo on rikkonaisin joukkue, jossa minä olen koskaan ollut mukana. Lopputulos on aina tällainen silloin.

– Det fanns ingen passion, ingen kärlek och ingen var med för fullt. Om du bara är en arbetstagare så blir slutresultatet det här, sade Valtonen efter matchen.

Här kan ni lyssna på hela intervjun med honom.

Han kritiserade laget för att det inte fanns någon gemensam vilja och kallade den här säsongens Jokerit ”för det mest söndriga lagbygge han varit med om och då är slutresultatet alltid det här”.

Valtonen sade säkert vad han kände men samtidigt väcker hans uttalanden en hel del frågor.

Ska en tränare hänga ut sina undersåtar och sina chefer på det sättet direkt efter en förlust? Det tyder på en enorm brist på respekt och att han inte var mogen sin uppgift som ledare för laget.

Varför tog Valtonen över som tränare efter att hans kollega Tomi Lämsä fått sparken om han visste att slutresultatet är det här?

Att Jokerit åkte ut mot grundserietian HPK fullbordar en katastrofal säsong där allt från första början gick snett.

I somras meddelade Hjallis Harkimo att hans sålt Hartwallarenan och att Jokerit flyttar till KHL. Det visade sig att han gått bakom ryggen på de övriga ligalagen och det var nära att Jokerit inte hade fått spela i ligan den här säsongen.

Den sista säsongen i ligan hann inte ens komma igång innan man sparkade Eero Kipleläinen och Markus Nordlund och hämtade in Jere Karalahti och Leland Irving.

Harkimo rök ihop med supportrarna som var irriterade på sin klubb efter beskedet om KHL-flytten. Nu skulle man dessutom smälta IFK-ikonen Karalahti i sitt lag. Dessutom efter att Harkimo redan en gång meddelat att Karalahti inte är på väg till klubben.

Spelartrafiken var livlig in och ut ur laget under säsongen och Harkimo försökte än en gång köpa sig ett mästerskap genom att värva den ena namnstarka spelaren efter den andra. Resultatet var det samma som de tidigare gångerna han försökt sig på samma sak.

Samtidigt som man hämtade in nya spelare och spelet inte blev bättre bestämde sig Harkimo (och Kurri) att Lämsä ska få sparken. Man insåg att man begått ett misstag då man anställt en gröngöling till en av landets mest krävande tränarposter.

Det är rätt svårt att förstå att man valde att ersätta en oerfaren och omeriterad tränare med en annan.  Jokerits ledning med Harkimo och Kurri i spetsen lärde inte sig någonting av misstaget Lämsä. Han var en paniklösning då de riktiga alternativen tackade nej till Harkimos och Jarmo Kekäläinens frierier. Och då det inte fungerade tog man till nästa paniklösning och lyfte Tomek Valtonen till ansvarig tränare.

Varför satsa enorma summor pengar på laget om man inte tänker ha en kompetent kille bakom bänken? Det är underkänt så det sjunger om det för Harkimo och Kurri.

Med Valtonen bakom bänken var Jokerits spel odisciplinerat, fantasilöst och idéfattigt och tränaren verkade inte ha kontroll över laget. Något man också kunde läsa ur hans kommentarer efter den avgörande förlusten mot HPK. Hans filosofi handlar om att kämpa, ge allt och spela aggressivt. Men då det handlar om att organisera själva spelet är hans kunskaper rätt begränsade. Och då spelarna inte riktigt köpte hans filosofi samtidigt som allt för många i truppen främst spelade för sina feta lönechecker blev resultatet ett praktfiasko.

Alla distraktioner kring klubben påverkade också spelarna negativt. KHL-spöket fanns hela tiden i bakgrunden och uppgifterna som i vintras läckte ut om att många spelare inte hade en aning om vad klubbledningens planer för deras framtid var bidrog starkt till att skapa en kaotisk stämning i truppen.

Jokerit var – precis som Valtonen säger – ett lag utan själ, hjärta och vilja. Det var ett gäng överbetalda spelare som främst tänkte på sig själva, sin egen framtid och sina egna fördelar och inte brydde sig speciellt mycket om kollektivet och lagandan.

Och då det behövdes som mest fanns det ingen som satte ner foten, röt till med pondus och var den stora ledaren. Varken Lämsä eller Valtonen hade den auktoriteten i laget. Det hjälper inte att skrika sig blå i ansiktet om man inte har meriterna att luta sig tillbaka mot och det hade inte tränarna.

Då man summerar Jokerit säsong är det lätt att konstatera att laget fick precis det man förtjänade. Den här gången var det ett fullkomligt fiasko.

FM-ligan, Harkimo, Jokerit, Kekäläinen, Kurri, Lämsä, Valtonen