Jokerit har enligt Ilta-Sanomat erbjudit Teemu Selänne 10 miljoner dollar för kommande säsong. Klubben har också erbjudit honom 5 miljoner dollar för att bara spela hemmamatcherna.
Klubbens erbjudanden visar vad som är fel med KHL.
Det handlar inte längre om idrott. Det handlar definitivt inte om att få verksamheten att gå ekonomiskt ihop. Det handlar om någon slags show där spelarna är pjäser och man gör allt och betalar hur mycket som helst för synlighet och PR.
Då Jokerit är villiga att betala 10 eller 5 miljoner för Selänne är det klart att det inte bara är klubbens intressen som spelar in.
Också KHL vill ha honom.
Teemu Selänne har blivit den här sommarens viktigaste spelpjäs i KHL:s pr-maskineri.
Mitt under pågående politiska kris då det är sanktioner både från USA och EU och från Ryssland skulle det vara en enorm prestigeseger för KHL att locka Selänne, som synligt tagit avsked i NHL, till Vladimir Putins liga.
Att Putins kompisar äger Hartwallarenan och halva Jokerit är förstås något man försöker dra nytta av i det här läget.
Selänne skulle vara ett enormt affischnamn för både Jokerit och KHL och han skulle garantera en så gott som slutsåld Hartwallarena kväll efter kväll.
Och det är just i den rollen han främst är tänkt.
Som affischnamn. Inte som stjärnspelare. Det kommer i andra hand.
Något som står klart senast då man ser erbjudandet att Selänne bara kan spela hemmamatcherna.
En sådan lösning är både märklig och fel.
En toppidrottare kan inte spela bara hälften av lagets matcher och samtidigt känna att han ger allt och är en fullkomlig del av laget.
För att inte tala om hur svårt det är att hitta en spelrytm då KHL:s matchprogram är uppbyggt med bortaturnéer som varvas av flera hemmamatcher på kort tid.
Det viktiga för KHL är att få Selänne att skriva på ett kontrakt. Att kunna ligan med en av västvärldens populäraste namn och ansikten är rena drömmen för ligan i dagens läge. Därför kan ösa pengar över Selänne i hopp om att han väljer att ta tillbaka beslutet om sin pension.
Mitt i hela den här PR-soppan sitter Teemu Selänne – alla tiders finländska hockeyspelare – och måste fundera på flera saker.
För Selänne är situationen minst sagt problematisk.
Tackar han ja till Jokerits erbjudande kommer bilden av den ödmjuke och folkliga Selänne att försämras. Det kommer att viskas om att han är girig och sprang efter pengarna efter att han redan avslutat karriären.
Tar han pengarna och spelar bara hemmamatcherna är det inte längre ambitionen som styr. Ett sådant scenario har jag svårt att föreställa mig då det handlar om Selänne.
Tackar Selänne ja kommer det att talas om hur han är Gennadij Timtjenkos, familjen Rotenbergs och i sista hand också Vladimir Putins famnhund.
Selännes slipade och genomtänkta image som hockeyns genteman och hans enastående ställning inom finländsk hockey ska vara mera värd än de ryska miljonerna.
_______________
Jag hade gärna sett Selänne spela en säsong i Jokerit som avslutning på karriären. Men att han skulle göra det för pengarna som en del av KHL:s show känns både motbjudande och fel.
Teemu Selänne är större än det.
Om bloggaren
Sportredaktören Filip Saxén tillbringar de flesta vinterkvällar i ishallarna i huvudstadsregionen och tycker att ishockey är väldigt mycket mer än bara 40 svettiga män som jagar pucken.