Powerplay

Vad ska HIFK göra med Trevor Gillies?

Frågan har funnits på Hockeyfinlands läppar det senaste dryga dygnet efter att rödtröjorna meddelade att man värvat NHL- och KHL-busen Gillies.

Kanadensarens statistik talar sitt klara och tydliga språk. Med sina  885 matcher, 20 mål, 53 assist och 3671 utvisningsminuter handlar det inte om något annat än en renodlad goon.

Att HIFK värvar honom ett par dagar inför dubbelmötet mot Jokerit är ingen tillfällighet. Det är just mot lokalkonkurrenten man sänder ett meddelande med Gillies.

Uppmärksamheten har varit enorm och värvningen har dömts ut i så gott som alla medier. Det talas om krigsförklaring mot Jokerit, om att Gillies är skadlig för ligans image och att HIFK ger sig in på en farlig väg då man vill hämnas på Jokerit för händelserna för ett år sedan.

Visst har Gillies utmärkt sig på fel sätt en och annan gång i olika ligor. Men det kan vara bra att minnas att Gillies inte spelat en minut för HIFK hittills.

Jag ser två alternativ för varför tränaren Raimo Summanen, sportchefen Tom Nybondas och scouten Veli-Pekka Kautonen valt att plocka in en spelare av Gillies kaliber.

1. Laget vill skapa arbetsro för sina stjärnor.

Att Ville Peltonen misshandlades av Semir Ben-Amor i rinken för ett år sedan är bara en av orsakerna till att Summanen och HIFK känner sig tvungna att se till att det finns ett tillräckligt stort hot på bänken. Ben-Amors attack var det som slutligen fick bägaren att rinna över. Jarkko Ruutu hade före det vid flera tillfällen försökt skada HIFK-spelare och några gånger lyckats med det. Dessutom hade han spelat smutsigt och vägrat stå för det han gjort i rinken. Nu lär det vara slut på de fasonerna. Med Gillies på isen kommer Ruutu inte att ducka då en HIFK-spelare försöker tackla honom.

Gillies är i HIFK för att se till att motståndarna låter Peltonen och de övriga stjärnorna vara i fred. Motståndarna lär tänka både två och tre gånger innan de riktar in en kraftig tackling på en HIFK-spelare. Träffar den lite fel kan man tvingas stå till tals mot Gillies. Och det är inte något man vill. Hotet om våld är tillräckligt stort för att motståndarna ska ta ett steg tillbaka och då har HIFK dragit nytta av Gillies.

I bästa fall behöver Gillies alltså inte kasta handskarna en enda gång. Bara det egna lagets stjärnor får spela ostört har han skött sitt jobb. En eller två tillrättavisningar kanske krävs efter att någon överskridit gränsen bara för att visa att man menar allvar. Det är hotet om våld – inte själva våldet – som är det viktiga i Gillies fall om HIFK utnyttjar honom på bästa tänkbara sätt.

2. Laget vill hämnas på Jokerit för vad som hänt de senaste säsongerna.

Det här är det alternativet som väldigt få vill se. Gillies ger sig på Ben-Amor, Ruutu eller i värsta fall någon av Jokerit stjärnspelare för att hämnas händelserna för ett år sedan. Det här skulle vara ett enormt steg bakåt i utvecklingen och rena rama idiotin av HIFK. Så lågt kan väl bara laget inte sjunka?

Personligen hoppas och tror jag att det är alternativ 1 som är sanningen och att vi får se intressanta och högklassiga matcher såväl i helgens European Trophy som i FM-ligan hela säsongen.

(Om Gillies ger sig på en Jokeritspelare är det väl Ruutu som ligger närmast till hands. Han är väl den som mest ställt till det mot HIFK och fått hela organisationen mot sig. Ben-Amor följde bara order medan Ruutus tilltag varit hans egna påhitt.)

Men som sagt kan man bara hoppas på två rejäla och bra hockeymatcher då lagen möts på fredag och lördag. Är det för mycket begärt? Risken finns tyvärr att det är det.

Det lär ska finnas orsak att återkomma till Trevor Gillies efter helgens matcher. Oberoende av vad som händer (eller inte händer) i rinken.

Ben-Amor, European Trophy, Gillies, HIFK, Jokerit, Nybondas, Peltonen, Ruutu, Summanen