Ni kanske undrar varför jag skriver om Ari Mannio, Finlands tills vidare enda medaljör i friidrotts-EM i Helsingfors, här i hockeybloggen.
Det finns en naturlig förklaring till det. Mannio är en hockeyspelare. Och om man ska tro vad man hört kunde han ha blivit en riktigt bra lirare. Men han valde att stanna i Lehtimäki i stället för att flytta till en större ort för att jaga framgångar i rinken.
Men i den femtehögsta serien i Finland har Mannio varit ruskigt effektiv de två senaste säsongerna.
Eller vad sägs om följande statistik:
- 2010–11: 17 matcher, 36 mål + 28 assist = 64 poäng.
- 2011–12: 14, 35+30=65
Det betyder att han på de två senaste åren stått för 4,16 poäng i snitt per match.
Här är en länk till Mannios profil på Lehtimäen Jyskes hemsida.
Så om ni råkar ha vägarna förbi Lehtimäki, som 2009 slogs ihop med Alajärvi, under hockeysäsongen kan det vara värt att gå och se på de lokala hjältarnas match. En viss spjutkastare kan vara bäst på planen också där.
En kommentar
Om bloggaren
Sportredaktören Filip Saxén tillbringar de flesta vinterkvällar i ishallarna i huvudstadsregionen och tycker att ishockey är väldigt mycket mer än bara 40 svettiga män som jagar pucken.
Intressant. Det där visste jag inte om Herr Mannio. Och det blev den enda medaljen i EM. Sorgligt. Vart har den finska sisun tagit vägen? Var är alla kulstötare t ex? Diskuskastare etc etc?